Veckobrev nr 14

Nu är det den tiden på året då vinterdäcken ska bytas mot sommardäcken. För den som har dubbdäck är sista dagen de får användas den 15 april (om det inte är vinterväglag). Nu när jag arbetar så mycket hemifrån höll jag alldeles på att glömma bort detta. Dessutom är det ju (åtminstone där jag bor) minusgrader på nätterna. Men idag fick jag äntligen ringt och bokat en tid, så på måndag är det dags. Nedan ser ni vad ni kan vara med på i veckan, om ni inte ska byta däck eller ta vaccin (för de åldersgrupper som får göra det nu).

Församlingens verksamhet de närmaste dagarna:

Söndag 11/4

Vi har ingen egen gudstjänst den här veckan. Delta gärna i en digital gudstjänst från valfri församling eller slå på din tv och följ gudstjänsten på SVT.

Måndag 12/4

19.00 Bön

Tisdag 13/4

9.00 Vandringsgruppen. Just nu utgår vandringsgruppen från olika platser olika veckor. För närmare info kontakta t ex Lennart Johansson.

Onsdag 14/4

10.00 Promenadgruppen. Samling vid Ansgariikyrkan.

Torsdag 15/4

10.00-11.00 Bibelsamtal, bön och ljuständning

18.00 Scout

Ändringar i programmet kan ske med kort varsel. Håll dig uppdaterad genom att titta i almanackan på ansgariikyrkan.se

Vi fortsätter att vara rädda om varandra och stannar hemma vid minsta förkylningssymptom, håller avstånd och tvättar händerna.

___________________________________________________________________________________

Veckooffer (eller andra gåvor) kan sättas in på församlingens

bankgiro 358-8969 eller via Swish: 123 52 88 162

____________________________________________________________________________________

Veckans böneämnen:

Folkhögskolorna. Gud, vi ber för våra folkhögskolor i Equmeniakyrkan; Bromma, Härnösand, Karlskoga, Sjövik och Södra Vätterbygden. Idag ber vi om beskydd och omsorg mitt i den ovisshet pandemin för med sig. Tack för att du ser till allas längtan och behov på skolorna. Vi ber om välsignelse för dessa växtplatser som bidrar till sammanhang och tillhörighet.

Globalt. Många människor i världen lider fortfarande av pandemin, av sjukdomen, men också av hur restriktioner har slagit. Fattigdom, hunger och sjukdom har ökat. Vi ber att kyrkorna i världen ska kunna vara bärare av hopp och kunna ge både tröst och praktisk diakonal hjälp. Vi ber att vi tillsammans med våra samarbetskyrkor ska kunna sprida uppståndelsens ljus och påskens hopp.

– I Equmeniakyrkans bönekedja ber vi för Församlingen Brofästet, Färjestaden.

– Tillsammans med församlingen i Sundi-Lutete ber vi om att bönelivet i våra båda församlingar ska få bli friskt och starkt.  

– Tillsammans med kyrkorna i Jönköping ber vi denna vecka för Pingstkyrkan (Pingströrelsen)

Guds ord (Johannesevangeliet 21:1–14)

Jesus visade sig igen för lärjungarna vid Tiberiassjön. Det gick till så: Simon Petrus och Tomas, som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var tillsammans. Simon Petrus sade till de andra: »Jag ger mig ut och fiskar.« De sade: »Vi följer med dig.« De gick ut och steg i båten, men den natten fick de ingenting. När morgonen kom stod Jesus på stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. Och Jesus frågade: »Mina barn, har ni ingen fisk?« De svarade nej, och han sade: »Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så får ni.« De kastade ut nätet, och nu orkade de inte dra in det för all fisken. Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: »Det är Herren!« När Simon Petrus hörde att det var Herren knöt han om sig ytterplagget, för han var inte klädd, och hoppade i vattnet. De andra lärjungarna kom efter i båten med fångsten på släp; de hade inte långt till land, bara ett hundratal meter. Då de steg i land fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd. Jesus sade till dem: »Hämta några av fiskarna som ni just fick.« Simon Petrus gick upp på stranden och drog i land nätet, som var fullt av stora fiskar, 153 stycken. Och fast det var så många gick nätet inte sönder. Jesus sade till lärjungarna: »Kom och ät.« Ingen av dem vågade fråga honom vem han var; de förstod att det var Herren. Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda.

Tankar inför söndagen

Jag fortsätter mina funderingar från Påskdagens predikan. (Den finns att se via equmeniakyrkanhuskvarna.se om du missade den). När låter vi berättelsen sluta?

Markus slutar med de rädda kvinnorna vid graven (resten av evangeliet är ett senare tillägg), Matteus har några korta rader om att lärjungarna träffade Jesus i Galileen efter uppståndelsen, där han också ger dem ”Missionsbefallningen”. Lukas berättar detaljerat om Emmausvandringen och hur Jesus senare visar sig för lärjungarna. Han visar dem att han inte är en ande, inte ett spöke. Han är återuppstånden – en människa av kött och blod, som har spikhål i händer och fötter och som äter vanlig mat. Jesus öppnar deras sinnen så att de kan förstå skrifterna och han ber dem att vänta på kraft från höjden innan han lämnar dem och stiger upp till himlen. Lukas fortsätter sedan sin berättelse i en ny bok: Apostlagärningarna.

Johannes har två, på varandra följande, slut:

Den här söndagen – andra söndagen i påsktiden – är alla evangelietexterna hämtade från slutet av Johannesevangeliet. De här berättelserna, som Johannes är ensam om av evangelisterna, bygger den här söndagens tema: Påskens vittnen.

Men den stora berättelsen, den som alla evangelisterna försöker fånga när de skriver sina texter, slutar inte med att Jesus dör. Berättelsen slutar inte heller med att Jesus uppstår. Berättelsen går vidare och får slå rot även i våra liv. Berättelsen får gå vidare och påverka såväl människor omkring oss som kommande generationer. Jesus lever!

Bön (ur Psalmer och sånger)

Herre vår Gud, hjälp oss som nu har firat påsk, att bevara korsets och uppståndelsens evangelium i våra hjärtan, och vittna om det med våra liv. Genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen

Välsignelse (ur Bönboken – tradition och liv, nr 357)

Må den Gud som omvälvt himmel och jord, som besegrat döden och lever, så att också vi kan leva och förnyas, ge er kraft att gå ut och förkunna glädjens budskap.

Var inte rädd! Men var rädda om varandra! Johanna Johansson, pastor