Veckobrev nr 4

När vi satt på torsdagsbönen idag kom vi att prata om att vi borde byta namn på samlingen. ”Bön och ljuständning” är nämligen lite missvisande. Vid samlingarna brukar vi använda varsin psalmbok (Psalmer och sånger) och läsa kommande söndags bibeltexter. Vi läser en text i taget. Därefter lämnas ordet fritt för tankar kring texten. Här finns plats för allt det som dyker upp i tanke och/eller hjärta vid läsningen. Här kan vi pröva våra tankar. Det spelar ingen roll om det är något man gått och grubblat på under en längre tid eller en helt ny tanke som dyker upp i stunden. Här hjälps vi åt att förstå bibeltexterna. Både utifrån tidigare erfarenhet och inlärd kunskap, men också utifrån de, kanske nya, perspektiv som dyker upp. Samlingen passar både för den som är ny i tron och den som har lång erfarenhet och kunskap. Den passar både den som vill dela sina tankar och den som helst bara lyssnar. Den passar både den som har frågor och den som tillsammans med andra vill söka svaren. Oftast brukar läsning och samtal pågå under ca 45 minuter och sedan ber vi ungefär en kvart. Därför kommer vi framöver att kalla samlingen för ”Bibelsamtal, bön och ljuständning”. Vi brukar inte vara fler än sex personer (ofta 3–5), så det finns utrymme för dig också! Välkommen!

Utblick

– på Equmeniakyrkans hemsida finns just nu 60 olika texter/berättelser om mission. Här presenteras en av dem (nr 10)

 

Om vi hade kommit förbi lite tidigare

Den gamle mannen kan redan ha varit död då vi hastigt la upp honom på pickupens flak.

En av våra läkare och en läkarstudent klättrade upp bredvid för att försöka återuppliva honom och rensa luftvägarna. De sköterskor som brukade ta hand om honom hade inte kommit sedan jordbävningen någon månad tidigare. Några få mil i alltför hög fart senare så kom vi fram till närmsta bys lilla klinik och fick snabbt in mannen. Efter vad som kändes som timmar kom klinikens personal ut, tillsammans med vår läkare, och berättade att det inte fanns mer att göra. Vi fick med oss kroppen tillbaka, vår läkare och några studenter gjorde i ordning honom inför begravningen.

Tankarna malde. Om vi kommit förbi mannens hus lite tidigare, om vi hade valt att göra hembesöken i början av dagen istället för på eftermiddagen, då tältet i vår provisoriska mottagning hade börjat tömmas på patienter…

Men i samtalet med änkan, barnen och barnbarnen uttrycktes en tacksamhet som jag först inte förstod. Mannen var ju död, vi kom för sent. Men det fanns en känsla hos familjen att vår närvaro innebar att han i alla fall blev sedd, att det fanns en omsorg. Läkare, sjukvårdspersonal och till och med en pastor från Sverige hade funnits där för att hjälpa till, utan att kräva någon betalning.

I ett misslyckat försök att rädda livet på en gammal man kan Guds kärlek lysa igenom. Guds förmåga att använda det lilla vi gör ger hopp och kraft att fortsätta.

Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg.

Psaltaren 23:4

Petter Hermansson, missionär

Equmeniakyrkans insamling till det internationella arbetet pågår från 1 advent till 31 januari. Du kan vara med och bidra genom att sätta in pengar på Ansgariiförsamlingens konto (se nedan) och märka gåvan ”Mission”

_________________________________________________________________________________________

Veckooffer (eller andra gåvor) kan sättas in på församlingens

bankgiro 358-8969 eller via Swish: 1235288162.

_________________________________________________________________________________________

Församlingens verksamhet de närmaste dagarna:

Söndag 31/1

Under Ytan är INSTÄLLD!

16.00 Gudstjänst på arabiska. Eddy Herreborg. Max 8 personer.

Måndag 1/2

19.00 Bön

Tisdag 2/2

9.00 Vandringsgruppen. Just nu utgår vandringsgruppen från olika platser olika veckor. För närmare info kontakta t ex Lennart Johansson.

Onsdag 3/2

10.00 Promenadgruppen. Samling vid Ansgariikyrkan.

Torsdag 4/2

10.00-11.00 Bibelsamtal, bön och ljuständning

18.00 Scouterna

Ändringar i programmet kan ske med kort varsel. Håll dig uppdaterad genom att titta i almanackan på www.ansgariikyrkan.se

Vi fortsätter att vara rädda om varandra och stannar hemma vid minsta förkylningssymptom, håller avstånd och tvättar händerna.

Veckans böneämnen:

– Vi ber för alla Equmenia scouter och ledare som vecka efter vecka samlas i våra scoutgrupper runt om i landet. *   

– Vi ber för vår missionär Batyr som arbetar med TV-evangelisation i Centralasien. Vi tackar för det gensvar som finns och ber att ännu fler ska nås av Guds ord och komma till tro på Jesus. Vi ber för att de kristna som förföljs ska få kraft att leva i sin omvändelse. *

(*Förkortade texter. Hela texterna hittar du på equmeniakyrkan.se)

-Tillsammans med församlingen i Sundi-Lutete ber vi för de familjer där alkohol, droger och våld skapar stora problem.    

-Tillsammans med kyrkorna i Jönköping ber vi denna vecka för Dalvikskyrkan (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen EFS).

Guds ord (Jeremia 9:23-24)

Så säger Herren:

Den vise skall inte vara stolt över sin vishet,

den starke inte över sin styrka,

den rike inte över sin rikedom.

Den som vill vara stolt skall vara stolt över detta:

att han har insikt och kunskap om mig,

om att jag, Herren, verkar i kärlek,

i rätt och rättfärdighet på jorden,

ty däri har jag min glädje,

säger Herren.

Tankar inför söndagen

Söndagens namn är Septuagesima och temat är ”Nåd och tjänst”. Just den här söndagen för 11 år sedan blev jag och min familj medlemmar i Hökerums Missionsförsamling. Vi hade då besökt kyrkan regelbundet under ett drygt års tid. Anledningen till att vi började besöka gudstjänsterna var för att dottern konfirmationsläste. Vi kände oss hemma i församlingen och vi fortsatte gå dit även efter att dottern konfirmerats under hösten. Under julnattsgudstjänsten fick jag min kallelse. Helt oväntat – vi var ju inte ens med i någon församling! Jag förstod kanske inte helt att det handlade om att bli pastor. Kallelsen jag fått var till predikstolen. Men jag förstod i alla fall att en så tydlig kallelse behövde en församlingsförankring. Jag kollade med familjen och vi ville alla tre bli medlemmar i församlingen. Jag bad pastorn att få säga något i någon gudstjänst, eller kanske läsa ett bibelord. Nu, sa pastorn vid ett senare tillfälle, nu när ni ska bli medlemmar kanske du vill säga något. Jag svalde betet med hull och hår! Jag nöjde mig inte med en bibeltext. Nej, jag satte mig framför datorn och skrev ihop 1½ A4 om söndagens tema: Nåd och tjänst. Om nåden vi fått uppleva under året i församlingen. Att få sitta ner en stund i gudstjänsten och lyssna till ord och sång och musik. Att varje söndag få njuta av goda bullar och kakor vid kyrkkaffet. Men också om att jag nu var redo för tjänst. Att dra mitt strå till stacken i församlingen. Den söndagen tog jag mina första steg i predikokonsten. Wow, vilken upplevelse det var. Att få tala inför en församling och samtidigt känna att Guds kraft var med i de ord jag förmedlade. Tack gode Gud, för att du ville kalla mig till predikstolen och i förlängningen till att bli pastor!

Hälsning (Första Korinthierbrevet 1:3)

Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus.

Var inte rädd! Men var rädda om varandra! Johanna Johansson, pastor