Varje år sätter vi i Ansgariikyrkan upp ett mål för insamlingen till det internationella arbetet. För perioden 1 advent till 31 januari har vi i budgeten räknat med 60 000 kr. Tyvärr har vi en bra bit kvar innan vi är där. Just nu har vi samlat in knappt 40 000 kr. Nu hoppas vi på en kraftinsamling, så att vi når upp till vårt mål. Inte bara för vår egen skull, utan framförallt för att det vi samlar in är viktigt för Equmeniakyrkans internationella arbete. Om du vill veta mer finns det information på www.equmeniakyrkan.se
_____________________________________________________
Utblick
– på Equmeniakyrkans hemsida finns just nu 60 olika texter/berättelser om mission. Här presenteras en av dem (nr 19)
Det finns sånger vi kan både i Sverige och i Ecuador
Det är en tidig söndagsmorgon i januari. Jag sitter utomhus på en plaststol i solen tillsammans med två kollegor utanför Betelförsamlingens kyrksal.
Det är skönt med värmande sol i ansiktet så här års, men vi hinner inte riktigt njuta eftersom vi har fått ansvar för att leda 20 minuters alabanza, lovsång, i början av gudstjänsten. Språket är en barriär för oss, bara en av oss talar spanska. Kulturen är en annan och gudstjänsten verkar vara upplagd på ett helt annat sätt än vi är vana vid.
Vi har kommit på att det finns några sånger som vi kan både i Sverige och i Ibarra i Ecuador: Öppna mitt hjärta, Helig helig helig, Ropa till Gud och förstås O store Gud. Så får det bli En vänlig grönska trestämmig a cappella också. För något piano finns ju inte. Och vi är tre pianister.
Det som först är lätt skräckfyllt byts till en helt annan känsla när vi ger oss hän. Musiken är ett språk som alla i gudstjänsten behärskar på sitt eget sätt. Kroppsspråket är ett annat, kollegan Hanna får raskt församlingens band att hänga på. Hon visar tydligt tempo, dynamik, när det är vers och refräng. Alla sjunger med, texterna har samma innehåll på svenska och spanska. Ljudvolymen är långt mycket högre än vad svenska folkhälsomyndigheten rekommenderar, men vi har garderat oss med öronproppar. Flera gudstjänstdeltagare dansar, det ska vara mycket musik. Och ordentlig volym så det känns i kroppen.
Efteråt är känslan av samhörighet mycket större än det som är annorlunda och skiljer sig åt mellan våra länder och kulturer. Vi är systrar och bröder, vår tro förenar oss vilket är långt mycket viktigare än att vi inte råkar ha något gemensamt talat språk. Gud hör och förstår vår lovsång ändå.
Mitt hjärta är redo, Gud, mitt hjärta är redo, jag vill sjunga och spela.
Vakna, min själ, vakna, harpa och lyra, jag vill väcka morgonrodnaden.
Jag vill tacka dig, Herre, bland folken, jag vill sjunga ditt lov bland alla folk.
Ty till himlen når din godhet, till skyarna din trofasthet.
Visa din höghet i himlen, o Gud, och din härlighet över hela jorden!
Psaltaren 57:8–12
Lena Wohlfeil, samordnare för musik och kreativa uttryck
Equmeniakyrkans insamling till det internationella arbetet pågår från 1 advent till 31 januari. Du kan vara med och bidra genom att sätta in pengar på Ansgariiförsamlingens konto (se nedan) och märka gåvan ”Mission”
_________________________________________________________
Veckooffer (eller andra gåvor) kan sättas in på församlingens
bankgiro 358-8969 eller via Swish: 1235288162.
_________________________________________________________
Församlingens verksamhet de närmaste dagarna:
Söndag 17/1
INSTÄLLD! Ekumenisk gudstjänst i Österängskyrkan. INSTÄLLD!
Måndag 18/1
19.00 Bön
Tisdag 19/1
9.00 Vandringsgruppen. Just nu utgår vandringsgruppen från olika platser olika veckor. För närmare info kontakta t ex Lennart Johansson.
Onsdag 20/1
10.00 Promenadgruppen. Samling vid Ansgariikyrkan.
Torsdag 21/1
10.00-11.00 Bön och ljuständning
Ändringar i programmet kan ske med kort varsel. Håll dig uppdaterad genom att titta i almanackan på www.ansgariikyrkan.se
Vi fortsätter att vara rädda om varandra och stannar hemma vid minsta förkylningssymptom, håller avstånd och tvättar händerna.
– Gud, vi ber för Apg29.
I vinter/vår är Apg29 i Åre/Jämtland och Mario Marquez kommer att vara svensk skolledare. Här kommer en hälsning från Mario:
”Jag har varit med på fyra Apg29-skolor, i Indien, Finland och två i Mexiko. Nu har jag fått möjligheten att vara med och leda en till skola i mitt andra hemland Sverige. Leda en skola på en ö mitt i en frusen sjö och ha med mig min fru och tre barn kommer säkert vara en stor välsignelse och samtidigt en stor utmaning.
Det som jag tycker är så fantastiskt med Apg29 är hur olika kulturer får komma samman och tillsammans får vi upptäcka mer om vem Gud är och vad Han gör. Genom Apg29 har jag själv fått möjlighet att förstå Gud med hjälp av människor från olika bakgrund. På min första Apg29-skola i Indien fick jag förstå mycket av den andliga verkligheten och hur det är en mycket mer naturlig del av det kristna livet än vad jag själv hade förstått och upplevt tidigare. Människorna som jag träffade där förstod en del av Bibeln som jag själv inte fullt ut förstått innan. Jag fick växa i min relation med Gud tack vare mötet med andra.
Inför skolan i Jämtland till våren finns flera böneämnen. Vi hoppas på deltagare och ledare från bland annat Thailand och med tanke på världsläget är resorna till Sverige ett böneämne i nuläget. Skolan kommer att bli annorlunda på vissa sätt och vi behöver Guds ledning för att se hur vi kan genomföra skolan på bästa vis och hur till exempel praktik ska kunna genomföras. Hur kan vi få finnas med och stötta församlingar i Sverige under en tid då verksamheten inte ser ut som den brukar? Gud kallar oss till att tänka nytt i denna tid. Under en Apg29-skola vill vi se förändrade hjärtan och hur unga människor får växa i sitt lärjungaskap. Min främsta bön är att vi får se det hända under vårens skola.”
– Gud, den här veckan ber vi särskilt för Region Öst.
(*Förkortade texter. Hela texterna hittar du på equmeniakyrkan.se)
-Tillsammans med församlingen i Sundi-Lutete tackar vi Gud för att vi har mat, kläder och hus att bo i.
-Tillsammans med kyrkorna i Jönköping ber vi denna vecka för Jönköpings församling (Svenska kyrkan).
Guds ord (Andra Moseboken 33:18–23)
Mose sade: ”Låt mig få se din härlighet!” Herren svarade: ”Jag skall låta min höghet och prakt gå förbi dig, och jag skall ropa ut namnet Herren inför dig. Jag skall vara nådig mot den jag vill vara nådig mot och barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig mot.” Han fortsatte: ”Mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva.” Sedan sade Herren: ”Här bredvid mig finns en plats, ställ dig här på klippan! När min härlighet går förbi skall jag ställa dig i en klyfta i berget och skyla dig med min hand tills jag har gått förbi. Då skall jag ta bort min hand och du skall se mig på ryggen. Men mitt ansikte får ingen se.”
Tankar inför söndagen
Det måste ha varit något helt oerhört fantastiskt för Mose att få en sådan närkontakt med Gud. Att få känna när Gud går förbi, att få ha Guds hand alldeles nära sig som skydd och att faktiskt få se honom, om än bara bakifrån.
Men vi lever inte längre i gamla testamentets tid. När Jesus dog brast förhänget i templet. Guds ansikte behövde inte längre skymmas. Inte för att Gud skulle ha blivit mindre helig och absolut inte för att vi blivit bättre människor. Men för att Jesus, Guds son, tagit våra synder med sig upp på korset och in i döden. Därmed öppnade han vägen för att komma nära Gud, för varje människa som söker honom. Jesus dog, men han uppstod också. Han var livs levande när han senare togs upp till sin Far i himlen. Därför finns nu möjligheten för oss att leva i en nära relation med Jesus, att få känna den heliga Andens kraft och vägledning och att få möjligheten att vila tryggt i Faderns famn.
Bön (ur Psalmer och sånger)
Livets Gud, för oss till brunnar med levande vatten och var för oss en källa som ger liv i överflöd. I Jesu namn. Amen
Var inte rädd! Men var rädda om varandra! Johanna Johansson, pastor
