Veckobrev nr 46

Alla gudstjänster och större samlingar är inställda till och med den 24 november.

I onsdags (11/11) skulle vi haft samtal om mission, inför en enkät som Equmeniakyrkan skickat ut. Tyvärr kunde vi inte träffas då. För att inhämta församlingens tankar om detta bifogas Equmeniakyrkans enkät om mission samtidigt med nästa församlingsblad. När ni får enkäten är det bra om ni fyller i och lämnar in ganska fort, så att vi hinner sammanställa svaren och sedan skicka in församlingens svar till Equmeniakyrkan.

Det finns fortfarande lotter till Stora Julmarknadslotteriet kvar. Kontakta Catharina Mars eller Johanna Johansson om du vill ha något häfte att sälja.

Församlingens verksamhet de närmaste dagarna:

Måndag 16/11

19.00 Bön

Tisdag 17/11

9.00 Vandringsgruppen. Just nu utgår vandringsgruppen från olika platser olika veckor. För närmare info kontakta t ex Lennart Johansson.

Onsdag 18/11

10.00 Promenadgrupp. Samling vid Ansgariikyrkan. OBS! Ingen gemensam fikastund!

Torsdag 19/11

10.00-11.00 Bön och ljuständning

18.00 Scouter

Ändringar i programmet kan ske med kort varsel. Håll dig uppdaterad genom att titta i almanackan på www.ansgariikyrkan.se

Vi fortsätter att vara rädda om varandra och stannar hemma vid minsta förkylningssymptom, håller avstånd och tvättar händerna.

Veckooffer (eller andra gåvor) kan sättas in på församlingens

bankgiro 358-8969 eller via Swish: 1235288162.

Veckans böneämnen:

-Tillsammans med församlingen i Sundi-Lutete ber vi för det svenska folket. Vi ber om öppna hjärtan och förståelse för de som flytt till Sverige.

-Vi ber för Pingstkyrkan i Jönköping

-Vi ber för utvecklingsprocesserna (ca 30 st) i region Svealands församlingar. Vi ber om kraft, kreativitet och glädje i uppgifterna för handledare och för de ansvariga i församlingarna. *

-Vi ber för Belarus och Equmeniakyrkans kontakter i landet. Vi ber för frihet och fred, för kyrkans sociala arbete och för lägergården i Kobrin som är viktig för många familjer som kämpar med cancer efter Tjernobylolyckan. *

(*Förkortade texter. Hela texterna hittar du på equmeniakyrkan.se)

Guds ord (Lukasevangeliet 17:20-30)

Tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma svarade Jesus: ”Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.”

Till lärjungarna sade han: ”Det skall komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det. Man skall säga till er: Där är han, eller: Här är han. Spring inte dit de pekar, rusa inte efter dem. Ty liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen från horisont till horisont, så skall Människosonen visa sig på sin dag. Men först måste han lida mycket och förkastas av detta släkte.

Som det var i Noas dagar, så skall det bli under Människosonens dagar. Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom över dem och gjorde slut på dem alla. Eller som på Lots tid: folk åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, men den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla. Likadant blir det den dag då Människosonen uppenbaras.

Tankar inför söndagen – Vaksamhet och väntan

Idag lånar jag några tankar av Malin Aronsson som har skrivit en betraktelse i boken Kyrkoårets gudstjänster 2019–2020.

Hon skriver om hur hon en gång fastnade på bild i en fartkamera och hur hon sedan dess är spänd som en fiolsträng varje gång hon kör förbi en sådan.

”Det är visserligen bra att jag skärper mig, men de där kamerorna fyller mig med olust. Det är en vaksamhet som bygger på rädsla. Ibland har jag känt samma typ av vaksamhet komma krypande när jag läser texterna som handlar om Jesu återkomst. Som om de finns där enbart för att skrämma mig. … … … När vi blir rädda vid tanken på Jesu återkomst är det som om vi glömmer vem det är vi väntar på: Jesus, han som älskat oss till döden och tillbaka. Och Guds rike som han ska utbreda är inget främmande otäckt. Det är det goda som vi redan har kontakt med. Som finns inom oss. Det är det vi ska värna om och inte köra över. Det får mig att tänka på en annan slags varning som Trafikverket satt upp. De där skyltarna som talar om att här finns lekande barn. De väcker också min vaksamhet, men det är inte en vaksamhet som kommer av rädsla utan av kärlek. Skyltarna påminner mig om att jag vill bevara barnen, för jag älskar barn. Tänk om det är så vi ska läsa texterna om att Jesus ska komma tillbaka? Som en påminnelse om att sänka farten och fokusera blicken. Så att vi inte slarvar och riskerar att köra över det vi älskar. Det goda. Guds rike som vill växa i oss och omkring oss. Ända tills en dag när vi är framme. För vid vägens ände väntar inga böter. Där väntar en segerkrans.”  

Bön (ur Psalmer och Sånger)

Herre vår Gud, ge oss kraft att bedja och vaka

och att verka för ditt rike så länge det heter ”i dag”.

När vår tid är ute, öppna då av nåd porten till den himmelska bröllopssalen.

Genom din Son Jesus Kristus. Amen

Var inte rädd! Men var rädda om varandra! Johanna Johansson, pastor

• Dela