Veckobrev nr 41
Publicerat 15 oktober, 2021
Observera
Denna text publicerades första gången den 15 oktober, 2021. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
På söndag möts vi till Under Ytan–gudstjänst kl 17.00 och vi kommer att vara i Equmeniakyrkan Huskvarna. Det blir drama, nattvard och det kommer att finnas olika bönestationer i kyrkorummet. Även om de flesta restriktioner är borttagna väljer vi att fortsätta dela ut nattvarden på samma sätt som vi gjort under hela pandemin. Det känns bra att fortsätta på det sätt som känns tryggt för oss alla.
I söndags hade vi en fin gudstjänst i Huskvarna då vi delade ut biblar till vår gemensamma konfirmandgrupp. Vi har fyra konfirmander och det är Carl-Ruben Sjulander (ungdomsledare i Huskvarna) och jag som är huvudledare. Det var en välbesökt gudstjänst och många goda samtal efteråt vid kaffeborden. För församlingen i Huskvarna var det första gången de hade kyrkkaffe sedan pandemin startade. Så för dem blev de extra festligt.
I torsdags hade vi en scoutkväll hemma hos Catharina med kladdkakebakning. En härlig kväll med många scouter på plats. Ledarna stannade sedan kvar och deltog i Equmenias årsmöte. Det var en trevlig samling som inleddes med en god smörgåstårta.
Församlingens verksamhet de närmaste dagarna:
Söndag 17/10
16.00 Gudstjänst på arabiska. Eddy Herreborg. Samlingssalen, Lindgården.
17.00 Under Ytan. Plats: Equmeniakyrkan Huskvarna.
19.00Bön hemma hos Angela Johansson, Hägnevägen 25, Huskvarna.
Tisdag 19/10
9.00 Vandringsgruppen samlas vid Equmeniakyrkan Huskvarna.
Onsdag 20/10
10.00 Promenadgruppen. Samling vid Ansgariikyrkan (Severins parkering).
14.00 Redaktionskommittén träffas i Biblioteket på Lindgården.
Torsdag 21/10
10.00 Bibelsamtal och bön. Lindgården, Samlingssalen.
11.00 Andakt på Österängens äldreboende.
18.00 Scouterna möts på Lindgården och övar inför Scoutgudstjänsten.
Söndag 24/10
10.00 Scoutgudstjänst på Lindgården.
______________________________________________________________________
Församlingens årsmöteshelg blir den 20-21 november.
______________________________________________________________________
Vi fortsätter att vara rädda om varandra och stannar hemma vid förkylningssymptom.
Ändringar i programmet kan ske med kort varsel. Håll dig uppdaterad genom att titta i almanackan på ansgariikyrkan.se
_____________________________________________________________________
Veckooffer (eller andra gåvor) kan sättas in på församlingens
bankgiro 358-8969 eller via Swish: 123 52 88 162
_____________________________________________________________________
Veckans böneämnen:
– Pakistan. Vi ber om fred och försoning i de konflikter som på olika nivåer påverkar Pakistan. Vi tänker speciellt på de miljontals flyktingar från Afghanistan som sökt skydd i Pakistan. Vi ber också för våra gemensamma insatser med Christian Study Center för att överbrygga konflikter och stärka förståelsen mellan människor från olika religiösa grupper.
– Tillsammans med församlingen i Sundi-Lutete ber vi att pastorerna i våra båda församlingar får kraft att förkunna ORDET i och utanför församlingen.
– Tillsammans med kyrkorna i Jönköping ber vi denna vecka för Frälsningsarmén Södra Vätterbygden.
20e söndagen efter trefaldighet/Att leva tillsammans
Guds ord (Apostlagärningarna 9:36-43)
I Joppe fanns det bland lärjungarna en kvinna som hette Tabita, på grekiska Dorkas. Hennes liv var fyllt av goda gärningar och frikostighet mot de fattiga. Vid den här tiden blev hon sjuk och dog, och man tvättade henne och bar upp henne på övervåningen. Lydda ligger inte långt från Joppe, och då lärjungarna hörde att Petrus var där skickade de dit två män och bad honom komma över till dem så fort som möjligt. Petrus följde genast med. När han kom fram förde de honom upp på övervåningen, där alla änkorna samlades kring honom och gråtande visade honom de skjortor och mantlar som Dorkas hade gjort medan hon ännu var bland dem. Petrus sade åt alla att gå ut och föll sedan på knä och bad. Så vände han sig mot den döda och sade: »Tabita, stig upp!« Hon öppnade ögonen, och när hon såg Petrus satte hon sig upp. Han räckte henne handen och hjälpte henne att resa sig. Sedan kallade han in de heliga och änkorna och lät dem se hur hon stod där levande. Händelsen blev känd i hela Joppe, och många kom till tro på Herren. Petrus stannade någon tid i Joppe hos Simon, en garvare.
Johannas tankar
Det är så lätt att bara arbeta på i egen kraft. Att tänka att det här måste jag fixa, det här måste jag lösa. Det är också lätt att tänka att nu blir det inte fixat, nu blir det inte löst, eftersom jag känner att mina egna krafter börjar ta slut, att jag inte längre orkar. Ibland ser vi att en annan person kan kliva in och ta över, men när vi tror att ingen annan vill, ingen annan kan – då tror vi att det är kört!
Men det är aldrig kört! Vi vet att Jesus gjorde under när han gick här på jorden. Många har själva upplevt att han fortfarande, även i våra dagar, gör under. Jesus säger: Be, så ska ni få. Det står i Bibeln, inte bara en eller två gånger. Det står flera gånger (Matt 7:7, Matt 18:19, Luk 11:9, Joh 15:7, Joh 16:24).
Om Gud lyssnar till Petrus böner och återuppväcker den döda kvinnan. Skulle han då inte lyssna på våra böner? Om vi söker Guds vilja, då hjälper han oss att hitta rätt. Om det är Guds vilja så kommer vi att kunna bygga en kyrka för framtiden, det ekonomiska kommer att lösa sig och församlingen kommer att växa.
Men det kommer inte att ske av sig självt. Vi behöver be och vi behöver lyssna. Vi behöver ta tillvara våra möjligheter till att bygga relationer med människor vi möter. Vi behöver ta tillvara våra möjligheter att göra en personlig inbjudan, till gudstjänster och övrig verksamhet. Vi behöver ta tillvara de som på olika sätt vill hjälpa till. Vi som är vana att klara av allting själva behöver visa att även vi behöver hjälp. Våga fråga! Våga erbjuda! Våga be om hjälp!
Vi behöver låta vår tro lysa igenom i samtal med andra människor! Visa att vi tar vår tro på allvar, att tron är den verklighet vi lever i. Det är inte alltid lätt och jag är inte bättre på det här än någon annan. Men om det vi har gjort i församlingarna (det gäller ju inte bara Ansgariikyrkan) inte har gett växt under en längre tid. Då måste vi pröva nya sätt. Det betyder inte att vi gjort fel tidigare. Det betyder bara att behoven omkring oss förändras över tid och vår uppgift är att se hur vi kan möta behoven i vår tid.
Det som jag upplever som viktigt just nu är relationer (äkta och ärliga möten), relevans (att vi möter människors behov) och trovärdighet (att det vi säger och gör är förankrat inom oss, i våra hjärtan).
Att vi har Jesus och tron i centrum för det vi gör och att vi är tydliga med det.
Bön
Gud, du som alltid vill det bästa för oss. Hjälp oss att bygga personliga relationer med de personer du utvalt och banar vägen för. Hjälp oss att förstå vad människorna i vårt närområde har för behov och visa oss hur vi kan möta dessa behov. Hjälp oss att vara äkta, relevanta och trovärdiga i mötet med andra och låt oss alltid tala sant om dig. I Jesu namn. Amen
Var inte rädd! Men var rädda om varandra! Johanna Johansson, pastor